Enligt en försiktig cost-benefit analys kostar ett barn ett sjusiffrigt belopp netto under sin uppväxt. Då talar jag bara om rent monetära kostnader. Om du sätter en prislapp på förstörd skönhetssömn, allmän oro under barnens uppväxt och obefintlig så kallad egentid så talat vi nog om ett åttasiffriga belopp. Vore det då så hemskt om man på barnens student både överlämnade en blombukett samt ett återbetalningskrav på säg 750 000 kr?
Eftersom jag är en generös person kan jag tänka mig en 30 årig amorteringsplan med låg ränta. När jag för fram den här tanken brukar min bättre hälft ifrågasätta min mentala hälsa (med all rätt) och mina vänner undrar om jag verkligen vill dö ensam, övergiven och bitter? Men då kan jag svara dem att nationalekonomisk forskning har visat att det finns en hög grad av samvariation mellan hur mycket pengar man har på banken och hur ofta man får besök på ålderdomshemmet. Så länge mina barn tror att jag inte har gjort av med pengarna är jag med andra ord på grön kvist.
Ha ha ha! Underbar teori! :-) Skulle inte vara så dumt med en sådan inkomstförsäkring... Men jag tror att du räknar för lågt avseende posten för förstörd nattsömn... I alla fall i mitt fall. 10 års sömnbrist borde värderas mer!!! ;-)
SvaraRaderaMen jag tror att det bara är att gå till sig själv och titta på det egna beteendet gentemot föräldrar och även svärföräldrar för att få en aning om hur de egna barnen kommer att behandla oss. Ägnar vi tid och omsorg åt den äldre generationen kommer vi nog att kunna få samma av våra barn.