Kraften i ...

Ibland får man bekräftelser från lite oväntat håll. Jag hade redan planerat att skriva ett inlägg på ett visst tema när jag i morse slog på P1 och fick höra samma budskap, fast  mycket bättre än vad jag själv hade kunnat formulera det. Qaisar Mahmood talade om vikten och kraften av beröm i programmet Tankar för dagen. Programmet är väl värt att lyssna på. Jag tycker att Mahmood lyckades väl med att beskriva vilken kraft som frigöras inom en människa när hon blir bekräftad av sin omgivning. Han framförde även tesen att bristen på beröm i det svenska samhället beror på Jantelagen. Eftersom ingen ska tro att han eller hon är förmer än någon annan så resulterar det i att vi generellt sett blir snåla med att ge varandra beröm, bekräftelse och uppskattning. Den tanken är värd att utvecklas något.  Att snåla med beröm är enbart rationellt ifall man lever i föreställningen att beröm är något statiskt, ett slag nollsummespel.  Om jag berömmer person A så innebär det att blir mindre beröm över till person B,  berömmer jag person B  är det detsamma som att säga att jag inte uppskattar person A. Låter det långsökt, prova att ge ett av dina barn beröm vid matbordet och se hur syskonen reagerar. Mina döttrar skulle med en gång ropa
 - Men jag då pappa, är inte jag ...

Tack och lov så är detta med att ge beröm inget nollsummespel. Beröm är gratis och det finns ingen risk att lagret med uppmuntrande ord en dag ska ta slut. Det är snarare tvärtom. Det är när vi håller igen med uppmuntrande ord och beröm som livet och glädjen riskerar att torka ut. Det finns ett bibelställe i Ordspråksboken 11:24 som sammanfattar detta väl:
Den ene är generös men får bara mer,
den andra snålar och har ändå inget.
Det bibelordet går att applicera på all form av givande, givandet av pengar likväl som de uppmuntrande ord vi ger säger till människor i vår närhet.

Till sist en liten utmaning till oss alla - tänk om vi under resten av veckan skulle försöka ge beröm eller säga något uppmuntrande till tre människor i vår omgivning.